Nya minnen

Imorse när jag kom till skolan så hände något speciellt. Efter att ha slängt in mina grejer i skåpet så går jag till mina vänner som sitter på en bänk i närheten. Jag säger inte så mycket, men jag visar med mitt kroppsspråk att jag ser att de är närvarande. Alla bänkplatser är upptagna så jag sätter vid väggen på motsatta sidan korridoren. Plötsligt ser jag någonting glimta till i skenet av lampan. Vad kan det vara?

Jag tar upp en nyckelringliknande grej. Den ligger där alldeles ensam och övergiven. Hur hamnade den på golvet? Vem har den tillhört? Att bara en sådan liten metallgrej kan väcka de frågorna och så många mer. Jag testar att ta på den på mitt pekfinger. Går inte alls. För stort. Då testar jag på mitt lillfinger och där passar den perfekt. Hela dagen sen dess så har jag gått och haft den runt mitt lillfinger.

Tekniskt sett så betyder en liten metallskitgrej ingenting, men symboliskt så betyder DEN HÄR metallringen allt. Det är en vana jag har, att bli fäst vid småsaker. Jag ser det som små tecken som ödet ger mig, men vad kan en liten metallringa betyda  isåfall? En dag kanske jag kan svara på den frågan. En dag kommer jag titta på metallringen och tänka att jag räddade den från att hampa i soporna. Jag räddade den från skiten och gav den ett bättre liv. Tänk ifall SAKER kunde berätta deras historia, vart dom hade varit, vilka människor dom hade träffat och så vidare...

Den här metallringen kan inte berätta något för mig, men den jag kan berätta för er något om den, vilket jag just har gjort. Tålamod och hopp. Är det dess historia? Imorgon så kommer den hamna på min hylla, där mycket skräp har samlats längst åren. Bara minnen. Så otroligt mycket minnen. Jag blir så lätt fäst vid småsaker.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0