Minns du?
Minns du den känslan? Minns du hur roligt vi brukade ha?
Klart du inte gör. Du har dina egna minnen och känslor. Vilken var den bästa perioden i ditt liv? Jag minns min bästa period. Den var för exakt ett år sen när jag gick i nian. Nykär och allting. Jag saknar den där känslan av uppskattning, att betyda på det sättet för någon. Missförstå mig bara inte, du som läsare betyder oerhört mycket för mig och jag älskar när jag ser att jag har en ny kommentar! Men jag saknar den där jag-är-kär-i-dig-och-du-är-kär-i-mig-känslan. Det var ju ett tag sen nu, men jag ska inte klaga. Ifall du har upplevt den så vet du vad jag menar. Ifall du inte har upplevt den, så förbered dig på att bli krossad när den tar slut. Nu låter jag som en destruktiv sorglig människa, men jag vill bara att du ska veta att det går upp och ner. Det finns dåliga förhållanden också.
Mitt liv var ett växthus, där allting växte och så småningom blommade. Jag vattnade och skötte om alla växter varsamt och försiktigt, sedan kom förändringen. Den förändring som jag inte var beredd på, den förändring som kom att förstöra allt jag byggt upp. I all förvirring så tände jag eld på mitt växthus. Allting brann ner och i slutändan fanns inget kvar, bara aska.
En ny start. Nya möjligheter. Sätt inte allt i eld som jag gjorde, för det finns ingenting kvar att minnas då. Nej , min käre bloggläsare, det finns ingenting kvar då. Jag minns inte känslan och jag minns inte hur roligt vi brukade ha. Jag minns ingenting längre.
Klart du inte gör. Du har dina egna minnen och känslor. Vilken var den bästa perioden i ditt liv? Jag minns min bästa period. Den var för exakt ett år sen när jag gick i nian. Nykär och allting. Jag saknar den där känslan av uppskattning, att betyda på det sättet för någon. Missförstå mig bara inte, du som läsare betyder oerhört mycket för mig och jag älskar när jag ser att jag har en ny kommentar! Men jag saknar den där jag-är-kär-i-dig-och-du-är-kär-i-mig-känslan. Det var ju ett tag sen nu, men jag ska inte klaga. Ifall du har upplevt den så vet du vad jag menar. Ifall du inte har upplevt den, så förbered dig på att bli krossad när den tar slut. Nu låter jag som en destruktiv sorglig människa, men jag vill bara att du ska veta att det går upp och ner. Det finns dåliga förhållanden också.
Mitt liv var ett växthus, där allting växte och så småningom blommade. Jag vattnade och skötte om alla växter varsamt och försiktigt, sedan kom förändringen. Den förändring som jag inte var beredd på, den förändring som kom att förstöra allt jag byggt upp. I all förvirring så tände jag eld på mitt växthus. Allting brann ner och i slutändan fanns inget kvar, bara aska.
En ny start. Nya möjligheter. Sätt inte allt i eld som jag gjorde, för det finns ingenting kvar att minnas då. Nej , min käre bloggläsare, det finns ingenting kvar då. Jag minns inte känslan och jag minns inte hur roligt vi brukade ha. Jag minns ingenting längre.
Kommentarer
Trackback
