Fantasivärld
Fredrik: undra hur många andra som sitter själva ikväll... en oskyldig lördagskväll som denna.
Frans: tror alla gör det ibland
Åh, men ingen väljer att visa det. Ingen vill framstå som ensam och misslyckad. Eller? Nej, tänkte väl det. Så gör något annorlunda och skrik ut din frustration. Skrik med mig, och tillsammans så skriker åt vi den här patetiska världen som vi patetiskt nog lever i. Visst låter det rätt? Inte? Då får vi låtsas att vi är lyckliga istället. Kom och ta min hand så lägger vi oss i gräset och stirrar upp mot den klarblåa himlen som bara finns i mitt huvud. Sedan så kysser vi varandra som man bara kan göra i mina fantasifulla drömmar. Tillsammans så är vi lyckliga i den värld som jag så försiktigt och varligt har skapat. Den värld som inte existerar utanför mina pannben, den värld som ni tvivlare föraktar, den värld som jag hatar att älska och som jag älskar att hata.
Vill du vara med i min värld och låtsas? Kom och ta min hand så försvinner vi ett tag, försvinner i min värld och låtsas lite. Visst låter det vackert? Inte? Sitt och grina i din verkliga värld då. Mig kvittar det. Fast nej, nu börjar jag bli fast igen. Fast i det som inte finns, i det som inte existerar. Snälla, gör inget som jag hade gjort. Försvinn. Bort från min fantasivärld. Du förintar den med det massförstörelsevapen som du kallar sanning. Sluta. Försvinn.
Jag förtjänar inte det här.
Frans: tror alla gör det ibland
Åh, men ingen väljer att visa det. Ingen vill framstå som ensam och misslyckad. Eller? Nej, tänkte väl det. Så gör något annorlunda och skrik ut din frustration. Skrik med mig, och tillsammans så skriker åt vi den här patetiska världen som vi patetiskt nog lever i. Visst låter det rätt? Inte? Då får vi låtsas att vi är lyckliga istället. Kom och ta min hand så lägger vi oss i gräset och stirrar upp mot den klarblåa himlen som bara finns i mitt huvud. Sedan så kysser vi varandra som man bara kan göra i mina fantasifulla drömmar. Tillsammans så är vi lyckliga i den värld som jag så försiktigt och varligt har skapat. Den värld som inte existerar utanför mina pannben, den värld som ni tvivlare föraktar, den värld som jag hatar att älska och som jag älskar att hata.
Vill du vara med i min värld och låtsas? Kom och ta min hand så försvinner vi ett tag, försvinner i min värld och låtsas lite. Visst låter det vackert? Inte? Sitt och grina i din verkliga värld då. Mig kvittar det. Fast nej, nu börjar jag bli fast igen. Fast i det som inte finns, i det som inte existerar. Snälla, gör inget som jag hade gjort. Försvinn. Bort från min fantasivärld. Du förintar den med det massförstörelsevapen som du kallar sanning. Sluta. Försvinn.
Jag förtjänar inte det här.
Kommentarer
Trackback
