Blandade tankar
Åh kära du, jag känner igen den där känslan av falskhet, följd av besvikelse.
Visst är det ironiskt? Skillnaden mellan hat och kärlek är ganska liten. Det är bara att byta något ord.
Jag älskar ditt leende/Jag hatar ditt leende.
Jag älskar dina tankar/Jag hatar dina tankar.
Jag älskar dina ögon/Jag hatar dina ögon.
och så vidare...
Grejen är att... Jag har aldrig älskat eller hatat någon som PERSON. Skillnaden är den att det är några som har varit nära. Det finns dock en övervägande skillnad, vilket är att det är mycket lättare att hata än att älska. Hur tänker jag då? Jo, det är så lätt att se alla människors brister, se ned på deras problem och tala om för dom hur sorgligt det egentligen är att dom framstår så patetiska. Visst låter det där med hat lätt? Det är ganska kul också tills det vänds TILLBAKA mot dig. Kärlek har också samma slutskede, där den vänds TILLBAKA mot dig. Eller så gör det inte det. Då suger det att älska.
Finns det inget mellanläge? Jo, det finns säkert en gråzon där alla simmar runt och krockar med varandra, sen förflyttas ens tankar närmare kärlek eller hat. Det beror helt på vem man krockar med i gråzonen. Åh jag önskar att vi kunde sudda ut alla dessa gränser och bara göra som vi ville. Visst låter det bra? En värld utan kärlek och hat? Eller låter det som en tråkig värld? En värld utan känslor? Det är upp till dig.
FÖR VISST, både kärlek och hat gör ont, vilket betyder att det kan vara negativa tillstånd. En viktig grej är att hat aldrig kan sätta dig i ett positivt tillstånd en längre tid. Ifall du bara fortsätter att hata så kommer du tillslut till en punkt där du hatar hela världen och allra mest dig själv. Låter det som ett livsideal att sträva efter? Nej jag vet, men sitt inte heller och låten världen mata dig med skit. Spotta ut det i ansiktet på dom och se hur dom torkar bort det ur ansiktet. Ta aldrig skit ifrån någon. Du är värd så mycket mer. tänk på det.
Visst är det ironiskt? Skillnaden mellan hat och kärlek är ganska liten. Det är bara att byta något ord.
Jag älskar ditt leende/Jag hatar ditt leende.
Jag älskar dina tankar/Jag hatar dina tankar.
Jag älskar dina ögon/Jag hatar dina ögon.
och så vidare...
Grejen är att... Jag har aldrig älskat eller hatat någon som PERSON. Skillnaden är den att det är några som har varit nära. Det finns dock en övervägande skillnad, vilket är att det är mycket lättare att hata än att älska. Hur tänker jag då? Jo, det är så lätt att se alla människors brister, se ned på deras problem och tala om för dom hur sorgligt det egentligen är att dom framstår så patetiska. Visst låter det där med hat lätt? Det är ganska kul också tills det vänds TILLBAKA mot dig. Kärlek har också samma slutskede, där den vänds TILLBAKA mot dig. Eller så gör det inte det. Då suger det att älska.
Finns det inget mellanläge? Jo, det finns säkert en gråzon där alla simmar runt och krockar med varandra, sen förflyttas ens tankar närmare kärlek eller hat. Det beror helt på vem man krockar med i gråzonen. Åh jag önskar att vi kunde sudda ut alla dessa gränser och bara göra som vi ville. Visst låter det bra? En värld utan kärlek och hat? Eller låter det som en tråkig värld? En värld utan känslor? Det är upp till dig.
FÖR VISST, både kärlek och hat gör ont, vilket betyder att det kan vara negativa tillstånd. En viktig grej är att hat aldrig kan sätta dig i ett positivt tillstånd en längre tid. Ifall du bara fortsätter att hata så kommer du tillslut till en punkt där du hatar hela världen och allra mest dig själv. Låter det som ett livsideal att sträva efter? Nej jag vet, men sitt inte heller och låten världen mata dig med skit. Spotta ut det i ansiktet på dom och se hur dom torkar bort det ur ansiktet. Ta aldrig skit ifrån någon. Du är värd så mycket mer. tänk på det.
Kommentarer
Trackback
