freddden

I min värld, Fredriks värld, så finns det ett kastsystem. Det ska jag berätta om idag.

De kastlösa i Fredriks värld, är de som inte vill förstå mig. De står på stranden men kan inte se havet.

Det lägsta kastet är de som vill förstå mig. Trots att det är det lägsta kastet så älskar jag deras oförstående blickar. De har har bara doppat tån i mitt oändliga hav av tankar.

Det mellersta kastet är de som försöker förstå mig. De har har tagit steget högre. De strävar efter förståelse och kunskap. De simmar runt i mitt hav och förstår en del av mig, men bara det jag väljer att visa dem.

Det högsta kastet är de som förstår mig. Äntligen har de besegrat rädslan och simmat ner till botten. Där på botten så tar de del av mina innersta tankar och förstår dem. Det finns tre stycken av det högsta kastet och jag tror ni vet vilka ni är. En har alltid funnits där. Två har kommit nyligen.

Jag älskar att leka gud. För här är jag gud. Men en gud utan sina troende är ingen gud. Ni gör mig till gud, alla ni som är en del av Fredriks värld.

SEN till slutsatsen. Det är så här jag värderar folk. Kanske lite grymt i sättet, men väldigt underhållande. Behöver du då ta det här på allvar? ICKE, säger jag. Du är en människa och jag älskar dig för den du är.
Du behöver inte vara en del av min värld. Jag är inte din gud, men låt mig vara den som du ser upp till.

Jag tänker inte missbruka det. Jag lovar. För du gör mig till den jag är.