Inre röster

Idag var en bra dag. Jag kände det redan på morgonen, t.o.m. redan på söndagskvällen, att måndag skulle bli en bra dag. Det var inte bara därför att jag och Jonte reta gallfaber (jag hatar det ordet, men kom inte på något bättre) på Hannah.

Nej, det var för att min inre röst talade direkt till mig. Kom igen, jag är inte psykiskt sjuk. Ni vet den där rösten som skriver era uppsatser. Den som langar orden ur ordförrådet. Den som Jessica pratade om på tordagslektionen när vi skrev läslogg om dikter. Jag tror att denna "den" är gud. Inte vilken gud som helst, utan GUD. Så nu kanske du frågar dig själv varför just jag, av alla människor, hör gud i mitt huvud?

Det ska jag tala om för dig. Du är också gud. Tanten på stan med rollatorn är gud. Fullgubben som stinker alkohol. Tjejen på McDonals. Vi är alla gud. Den enda skillnaden mellan gud och människan är att människan har glömt att hon är gudomlig. Den som du ber till finns inom dig och hör dina böner, men besvara dom måste du göra själv. Gud kan inte göra det åt dig. Han kan bara lyssna och ge dig råd. Guden inom dig, din inre röst som talar genom dig.

Förstår du inte? Gud tillåter ondska att ske eftersom det är vi som orsakar den. Han är inte allmäktig, men tillsammans är vi mäktigare än gud. Dåliga saker händer bra människor för att vi tillåter det. Din gud tillåter det genom dig. Så vad är slutsatsen? Vad ska vi göra åt det här?

Låt din inre röst svara på dom frågorna, för jag kan inte svara åt dig. Jag är inte din gud. Jag är min egen gud i Fredriks värld. Ta med den här frågorna till din värld och fundera.

Vem är du egentligen?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0