freddden

För er som inte har haft möjlighet att prata med mig live, så finns den nu! Ifall ni trycker på den där snygga bilden till vänster så får ni min MSN vilket kan göra min dag lite intressantare. Tack för att ni läser min deepshit blogg.

Efter ha snabbtittat igenom Oscargalan (Ja, jag är medveten att den sändes för typ 3 veckor sedan) så känner jag mig lite mer filmnörd än innan jag kollade. Ser VERKLIGEN fram emot mitt individuella val på höstterminen i 2an, som är just filmkunskap! Är man dödligt intresserad så är man! Mitt andra individuella val är också ganska intressant. Det är Naturvetenskaplig världsbild - meningen med livet. Det långa namnet på en kurs menar att de INTE utgår ifrån att gud skapade världen och att livet går ut på att inte synda.

Det är just det passar mig perfekt. Sitta och prata om livet utan att låtsas om att någon sitter däruppe på ett moln och stirrar surt på mig. Är jag en tvättäkta ateist? Nej, men jag önskar nästan att jag vore det. Kan iallafall inte påstå att jag är kristen. Vad innebär det egentligen att vara kristen dessa dagar, jämfört med för 50 år sen? Det är en fråga jag ofta ställer mig själv, VART ÄR VÄRLDEN PÅ VÄG?

Men jag ska inte sitta här och smutskasta religion... Det spar jag till en annan gång, MWAHAHA! Någon gång så ska ni få höra min livsåskådning, vilket kan te sig ganska intressant, eftersom jag är en deepshit-människa. Skulle kunna sitta och prata om det i evigheter, men det är saker som måste göras nu. Tänker fan inte sitta som en desperat idiot på SÖNDAGKVÄLL och skriva mina uppsatser... Nej, måste ta tag i det nu, så jag får någonting gjort.

JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!

Seminariet var på TORSDAG så jag slipper ha fucking ångest över att inte klara det. Shit vad jag älskar livet nu, kan inte uttrycka min enorma lycka över det här.

WOHO!

Satt nyss i all min fridfullhet och plötsligt ropar mamma att det finns en semla åt mig ifall jag vill ha.

SEMLA? Jag gillar inte ens det... Mandelmassan och sjäva bullen är god, men jag spyr på all grädde. Så du tror säkert att jag tackade nej, men till allas förvåning (inklusiv min egen) så tog jag den. VARFÖR? Så sjukt onödigt. Sitter här nu och ångrar mig och det är inte sista gången ikväll jag kommer att få ångra mig, IFALL jag har seminarie imorgon så är jag DÖDENS. Fast jag är ganska säker på att det var på torsdag... Annars så ligger jag här i min bekväma säng och njuter av de nya avsnitten av HOUSE. Har även lovat mig själv att jag ska lägga mig tidigt ikväll. Vi får se ifall jag lyckas göra mig själv besviken.

Dagen efter så tänker jag alltid; Var det värt det? De saker som brukar vara värda är djupa konversationer på msn, en RIKTIGT bra film. Saker som däremot är ovärda brukar vara att sitta och lyssna på musik och vägra lägga sig samt att sitta och plugga.Ni kanske ser något slags samband här, men misstolka det inte. ÅNGRA INGENTING. Det är rätt bra livsstil, jag ska nog börja med det imorgon när jag inte känner av illamåendet efter semlan...

LASDASDLASKDÖLAKSDHD.

Denna tisdagsångest är inte riktad åt någon, bara åt att jag behöver sysselsätta mig med något. Typ med dig. Synd att det bara finns ett sätt att bota saknad och det är det enda sättet jag inte kan gå till väga. Visst är det ironiskt? Jag sitter här instängd i mitt huvud utan någon slags barmhärtighet. Istället så sitter jag på facebook och går med i meningslösa grupper, jag menar , jag skulle kunna göra något VETTIGT med min tid, men jag bara sitter här och väntar på att tiden ska gå...

Klockan är 18.04 nu, men snart, väldigt snart så kommer den panga till 20.04 och då har jag två timmar kvar på kvällen att spendera. Lovade mig själv imorse nästa natt ska jag fanimej sova mina (välbehövliga?) åtta timmar. Vi får ju se hur det blir med den saken, eftersom jag är väldigt lätt distraherad. Det är tyvärr en av mina svagheter men också en av mina styrkor. Jag skulle ju  kunna börja det den där uppgiften som vi har i svenska, grekiska författare hette det visst, men jag känner ingen MOTIVATION eftersom det är tisdags. Jag har dessutom ångest för att jag inte vet om jag har seminarie imorn eller på torsdag... Måste fråga Anton sen, han och jag var visst i samma grupp.

Nu kanske ni tycker jag låter som en slö och oambitiös människa, men så är inte fallet. Jag är bara inne i en svacka nu, som snart kommer att gå över. Det är iallafall vad jag intalar mig själv är sanning så det får duga. Skulle gärna ta påsklov nu om det gick bra. Resa bort en vecka, komma hem ny och FRÄSCH. Jag ska ju faktiskt till Turkiet i en vecka så ni behöver inte alls vara ett dugg avundsjuka! Jag känner att det är precis vad jag behöver, lite nya upplevelser sådär.

Slipper ju även denna nykomna SNÖ. Otur för er som trodde att våren var kommen i mars. Innerst inne så visste ni att det skulle hinna snöa en gång till, inte för att vara pessimistiska, utan LOGISKA och REALISTISKA. Och bara för att det inte är vår nu så betyder det inte att vi har gått in en ny istid. VÅREN KOMMER, men inte i mars. Jag lovar, snart ska vi steka i värmen som aldrig förr, det är bara någon månad kvar. Ifall det börjar snöa i april eller maj, DÅ ska ni få höra mig klaga på vädret. Nu ska jag dock ta och försöka göra klart min svenskuppgift för att få något vettigt gjort här i min insnöade skog.

Homeros?

Funderar ju på den här grejen med att bli bättre bloggare, men då blir jag tvungen att utsätta mig för massmedia, i form av tv, eftersom jag ALDRIG kollar på tv. Hur jag klarar detta, kanske ni tvtittare finner som en gåta, men jag gör väldigt mycket annat istället. NU KOMMER DET ROLIGA FRÅGAN, vad gör jag istället? Hade ett inlägg om det igår, men jag kan inte påstå att jag alltid gör något vettigt med min tid. Jag sitter bara här och lyssnar på musik och går med i konstiga grupper på facebook. Visst låter det som ett vettigt liv?

Nej jag vet, ska därför börja kolla lite mer på tv, för min EGEN skull. Hatar att säga "Jag vet vad du menar , men jag har inte sett det...". Samtidigt är det lite kul att säga det eftersom jag vet på ett ungefär vad denne personen pratar om. Iallafall så är slutsatsen att jag ska börja hitta något nytt som jag kan klaga på. Det är så man tar sig fram här i livet (nej?).

Nu hade jag dock tänkte att kolla på nya avsnitten av HOUSE, dock inte på tv eftersom dom är framkallade på annan väg... Mer säger jag inte. Farväl.

Haha , det är små stunder av lycka som gör min dagar, mina kära vänner. Kommer hem efter en lång dag i skolan, slår på dator och kollar in efter lita nya kommentarer. Frans och jag diskuterade det igår, det här med att få respons. MIN uppgift som skrivare är att försöka få dig att tänka till lite. Vad är det jag sätter igång i din hjärna egentligen? Jag har ingen aning, men jag är väldigt nyfiken ska du veta! Ifall jag inte sätter igång någon tanke i ditt huvud så har jag misslyckats med min text. Eftersom jag inte kan läsa dina tankar, så behöver jag lite KOMMENTARER! Du kanske tycker att jag påverkar många med vad jag skriver här, men ni kan påverka mig ännu mer genom att säga vad ni tycker. För HUR ska jag kunna veta ifall ni gillar ett inlägg eller inte? Sedan tycker jag det är viktigt med kritik, så jag kan bli ÄNNU bättre på att skriva saker här.

DU som läsare kan påverka otroligt mycket med bara en lite mening. Tänk på mig, jag måste skriva långa texter för att bara kunna sätta igång lite tankar... Det kanske underlättar lite att jag faktiskt ÄLSKAR att göra det, men jag ÄLSKAR också att läsa era kommentarer också... På gott och ont!

Eftersom det här inlägget inte var det djupaste jag har skrivit i mina dagar så för ni gärna kommentera äldre inlägg som jag har skrivit. Nu VET jag att många av er har gjort det, men ni skulle kunna kommentera ännu mera! Känn dig nu inte tvingad till att kommentera, men nu VET du att jag uppskattar det oerhört mycket, så dela gärna med dig av dina tankar nästa gång!

Tack för att du läser min blogg!

Har just spenderat 3 timmar med att rita av dig. Är ganska nöjd med resultatet, men jag tänker inte sabba dramatiken med att visa upp det här på bloggen. För ni andra har ju trots allt lite förväntningar på mig. Jag kan inte bara sitta och prata om kärlek och sånt trams hela dagarna. Även fast jag gärna skulle kunna göra det.

Berget av läxor växer bredvid mig och jag känner att jag behöver göra en insats nu. Annars kommer jag sitta sista dagen helt andfådd och nedbruten och det vill jag inte känner jag nu. DÄRFÖR är det lika bra att ta itu med det nu. Ni vet att jag skulle hellre blogga hela dagen, men jag måste göra det här först.

Snart.

Vaknar, går upp ur sängen, drar upp rullgardinen och tittar ut. Nämen titta, det snöar ju. Jag sa ju att det skulle börja snöa igen. Pessimisten vinner som vanligt, det är bara dumt att gå och hoppas på att det ska bli vår bara sådår. Det hinner alltid snöa en gång till. Nu ska ni inte tro att jag GILLAR att det snöar, men jag bara accepterar sanningen. Det är jätteskönt med sol och allt snö som smälter, verkligen! Men redan då visste jag att ifall jag hoppades på att det äntligen skulle bli vår så skulle jag bli besviken. Utsätt dig inte för sådant. Ifall du är som mig så hatar du också att göra dig själv besviken om och om igen...

Ifall man är negativ så blir man aldrig besviken. (man är alltid besviken)

Känner ni prestationsångesten?

För det gör jag. Efter ha fått en enorm ökning av läsare så sitter jag här och svettas och försöker komma på något smart att skriva... Det är då jag inser att ifall jag bara är mig själv så brukar det skuta rätt bra. Okej, jag ska inte säga att alla mina livsupplevelser har lyckliga slut, men bah. Ifall det här är det första inlägget av mig som du läser så rekommenderar jag att du tittar runt på bloggen och läser annat jag har skrivit. Du hittar säkert något som passar dig! Titta i kategorierna som jag så fint har fixat, och även på äldre inlägg som jag inte har orkat (haha) att sortera in i kategorier.

Nu blev det är ett väldigt lamt inlägg, men jag kände att jag behövde säga några saker. Hinner dock inte producera så mycket djupa saker under dagen eftersom mina småkusiner kommer hit på besök... 3 och 6 år, RÄDDA MIG. Missförstå mig bara inte, barn är trevliga, men dom kan bli JOBBIGA. Jaja, nog om det, ska försöka göra något vettigt nu, vad nu det kan vara. Fast jag säger bara sådär för att låta upptagen. Visst är det patetiskt? Men är rätt coolt att verka upptagen, så jag försvinner ett tag nu.

En sista grej. Hoppas att du fortsätter att följa min blogg, för själva syftet med den är att jag ska INSPIRERA folk. En dag vill jag bli författare och hoppas att jag har ditt stöd då.

Klockan är 07:37 och jag sitter här och bloggar. Tror faktiskt att jag aldrig har gjort det på morgonen, visst är det lustigt? Okej nej, det är det inte men whatever. IALLAFALL så är jag pigg och glad av den anledningen att det är fredag imorn. Måste dock punga ut pengar till Jakob eftersom jag är skyldig honom den galna summan FEMHUNDRA kronor.

Sedan är jag lite besviken på att det inte är någon svenska idag. Passande nog så är det av just den anledningen jag kan sitta här och skriva! Egentligen så vill jag bara skita i den här dagen, sova någon månad (eller två?) och vakna med VÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅR. Inte för att det är särskilt kallt idag, men det är ingen SOL och istället massa SNÖ.

Nu blev det här ett fruktansvärt tråkigt inlägg, men ha inga förhoppningar på att jag ska kunna producera någonting på morgonen. Ni förstår inte vilken utveckling det här är för mig som person, blablabla. Nej , nu räcker det. Jag ska nog ta och titta igenom min novell eller försöka få någon slags inspiration till att skriva en dikt.

KOM IGEN LENA!

Som ni kanske märkt så har det dykt upp allt fler kategorier på min blogg som jag har skapat bara för underlätta det för dig som läsare. Visst är jag omtänksam? Men på sista tiden har jag blivit allt mer beroende av den här bloggen. Visst är det patetiskt? Poetiskt eller patetiskt, du bestämmer. Nu måste jag däremot få lite sömn. GOD NATT GOTT FOLK!

Såg min morbror, Pontus Wikner, på ett tv inslag på tv4. Är väldigt stolt över att han är debutförfattare med sin bok "Löparen"! Efter det inslaget så blev jag astaggad på att skriva mera än vad jag redan gör. Här är länken ifall ni vill kolla. http://www.tv4play.se/aktualitet/efter_tio?videoId=1.1557879

Men nu ska jag inte göra mer reklam för honom. Jag måste fokusera på mitt EGNA skrivande. Det är ju svårt när jag inte har tillgång till min största inspirationskälla, MENMEN. En ny novell som jag har i huvudet kommer jag börja skriva i sommar. Är redan taggad på det! Nu ska jag sitta och fixa lite med min nuvarande novell. Har ju slöat skitmycket, men det har varit så pass mycket i skolan.

ADIOS!

Bah, torsdag imorn. På torsdagar så kan man säga "Det är fredag imorn!". Det känns som om jag inte förtjänar att säga det den här veckan. Som tur är så är min cp-hals bättre.

Blargh

Är på någotlunda bättre humör idag, eftersom jag har gjort klart allt skit i skolan klart. Det var bara den här tisdagen som sved, men nu är det lugnare. Ska börja plugga till proven nästa vecka I TID NU har jag bestämt nu, efter ett intensivt utvecklingssamtal. Kanske jag lyckas göra min tillvaro lättare t.o.m? Vem vet. Är lite bättre i halsen nu iallafall, men känner mig fortfarande fucking död i kroppen. Får se om jag går imorn, jag hatar verkligen att vara sjuk, men det är bara dumt att gå ifall jag inte känner mig bra.

Nu känner jag mig bara... GLÄH.. tom. En känsla som jag har fått stifta bekantskap med på sista tiden. Termen "ensam" är överanvänd och alla är ensamma. Hellre tom än ensam liksom. Ingen kan säga att du inte är det! MOHAHAH! Vänta, hörde jag nästan en positiv ton där? Nej då, det är bara ironin. Det är ironin som gör att jag klarar av det här. Lite roligt måste man få ha också. Hihi.

Kom mig själv med att nyss sitta och humma till Stairway till heaven, pga att pappa sitter och nöter den på gitarr hela tiden. Snälla ta mig härifrån... För er som har saknat min närvaro i skolan så kan jag berätta att jag har försökt bekämpa en förkylning som har knockat ut mig. Vaknade med en tennisboll i halsen idag med, men jag hoppas att jag tillfrisknar till imorn. Är väldigt benägen om att att få historiaprovet överstökat vilket skulle lyfta en börda från mitt bröst. Nu ska jag läsa ut min engelskbok och försöka titta lite på historian.

Adios

Handlöst fallande så låter sig dropparna sig dras ned från det snöfyllda hustaket. Åh vår, du är kommen. Som vi har längtat.

Det är då den pessimistiska rösten viskar till mig att det säkert hinner snöa en gång till och att jag inte ska hoppas som den fåne jag är. Visst, jag ska inte lyssna HELT på honom utan bara ha det i åtanke. Som det brukar vara. Man måste vara beredd på det värsta och det är jag duktig på. Förmodligen för duktig, bah.

Iallafall så känner jag en värme spridas inom mig och den kommer vara så länge jag vaknar med att solen skiner in i mitt rum. Ljus. Värme. Det här börjar gå åt rätt håll känner jag. Nämen Fredrik, hörde jag en antydning till en gnutta hopp? Ånej, det var bara en positiv tanke.

Och vi vet att det är en bra början, men till vad? Jo juste, förändring.

Fick just en ovanlig tanke i mitt huvud. Det är ju såhär att jag aldrig kollar på tv, och absolut inte följer någon serie på tv. Vi kan börja med serier. Varför i hela friden följer jag inte någon serie på tv? För det första så både hatar jag och älskar rutiner. Men jag kan se det framför mig, att bli tvs slav varje vecka klockan åtta framför tvn. Det känns inte som om jag uppnår någonting med det. Det är då vi kommer till ett av mina favorit citat från en av mina favoritfilmer, Fightclub. Citatet är "The things you own, end up owning you" och det är så sant när man tänker på hur dagens samhälle är. Det citatet återspeglas i en annan film, Into the Wild, där protagonisten överger alla prylar, allting.

Denna tanke som började med en helt vanlig tvserie utvecklades till något annat känner jag. Visst, jag skulle säkert älska den tvserien ifall du visade mig den och jag skulle nog börja kolla på den. Dock så kan jag inte vara en slav åt min tv. Nej, det kan jag inte. Men ni ska inte missförstå mig nu. Jag följer faktiskt en serie, MEN inte på tv. House M.D är ju faktiskt en serie i precis min smak, men jag har jju ett annat sätt ett se den. *HOST* Ska dock inte uttala mig mer om det, eftersom jag inte vet vem som nu kan tänkas läsa min trevliga lilla blogg.

Tänk efter själv när det gäller det här ämnet. Är du en tv-series slav? Du kanske är slav åt flera tv-serier eller program? Då tycker jag att du ska göra såhär, ha en tv-fri vecka och försök göra något annat. Efteråt så kan du berätta hur det känns. Ifall du känner som mig så kommer du känna lite ångest för att du inte vet vad som har hänt, men vet du vad? DET SPELAR INGEN ROLL! Det händer inte på riktigt, det är bara en tv-serie för guds skull! DET ÄR INTE HELA VÄRLDEN.

Så uträtta något viktigt istället. Gör något glad. Gör någonting överhuvudtaget som betyder någonting för någon. Du är inte en slav. Du är fri.

Friheten är din att ta.

En drömlös har gjort mig gott och nu sitter jag efter ett besök från alla far -och mor föräldrar. Känner att jag har fikat alldeles för mycket den här veckan och tränat alldeles för lite.

Nu blev det här ett lamt inlägg , men jag känner mig inte sådär jätte inspirerad en solig lördagseftermiddag till att skriva nåt poetisktl. Titta gärna på tidigare inlägg eftersom jag har varit väldigt kreativ den här veckan.

MENMEN jag har slöat när det gäller novellskrivandet. Jag har tydligen haft "bättre" saker för mig. Undra vad min hjärna klassar som bättre? Aja, tänker inte dra ut mera på det här. Nu ska jag ha nåt "bättre" för mig >.<

CYA

Människans förhållande till livet av Fredrik Andersson

• Man ser det man vill se
• Man hör det man vill höra
• Man känner det man vill känna

De här tre enkla påståendena förklarar människans förhållande till livet. Utan dessa punkter skulle vi befinna oss i ett tillstånd av harmoni. Lögnen skulle inte existera och sanningen skulle dominera. För att kunna förstå människans förhållande till livet så måste man själv ignorera de här punkterna för att kunna uppnå förståelse. När man inte längre ser människor som människor så ska man förstå människan. Men man kan inte använda denna teknik för att förstå sig själv, eftersom man inte kan upphöra att vara människa.

Så fråga aldrig dig själv vem du är och vänta på svar, för ingen kommer att svara.

Svaret finns inom dig.